Så fort det går!

Det ligger ett lagom tjockt snötäcke på marken, snön virvlar omkring över åker och äng med isande kalla vindar. Upp emot himlen flyger snön i en märklig cetrifugalkraft, för att till slut lägga sig i vackert piskad form som mest liknar ett kuperat månlandskap. Visst är vintern vacker trots allt och det vita täcket gör gott för vintervilande växter där under.

Tiden går dock så oerhört fort, redan i medlet av januari! Det var ju alldeles nyligen vi förberedde advent, för att några veckor senare i all hast sopa bort spåren av julen, nu när den rätta vinterkänslan äntligen infann sig!
Vi får inrikta oss på nästa skede i årstiden och mitt fokus blir på de soliga och underbara vinterdagarna och många turer i naturen för att tanka ny energi av en gnistrande vit vinterdag. Vårens frön har knappats ner och skickats iväg och därmed är väntan är olidlig. Tulpaner får jag lov att frestas av vid tillfälle och inte minst en titt i sommararkivet får mitt hjärta att klappa lite extra och fylls till bredden av lust för färg, form och sköna blommor. Vill ni titta vad jag hade i arkivet?

Lewisia klarade förra vintern hos mig och hoppas den mår bra under snötäcket. Den vill helst ha torra fötter och en upphöjd plats.






Men sommaren är alltför kort och visst önskade man få njuta länge av sommarfägringen och blomstren!?


Nu hoppas jag först av allt på en fin midvinter och sen får vi se hur våren artar sig! Psst... såg ett par idéer i en trädgårdstidning idag som skall förhoppningsvis förverkligas! I bästa fall kan jag få lite hjälp..blink .. blink!

Må gott!