Julros

Uthållighet, passning, ansning, omvårdnad och mycket kärlek. Det är konceptet på hur Julrosen klarar precis ett år hos mig. Från liten kruka med några få bleka blommor som förgyllde fjolårets jul med formfulländad blomma och det fina namnet Julros Helleborus , vacker som nyfallen snö, vit och fräsch och mycket älskad blomma. Nu ett år senare har jag lyckan att presentera samma överlevare med många fler knoppar och plantan mycket livskraftigare än fjolårets något bleka bladverk. Lycka!

Hur gjorde jag då? Plantan har haft en skuggig plats i rabatten och inte alltför blött. På senhösten lade jag märke till en mängd fina knoppar i rothalsen samt en otrolig grönska i bladen och tänkte: Den kommer aldrig att överleva vintern hos mig! Grävde helt resolut upp plantan och planterade i en stor kruka och fick stå länge ute i det gynnsamma höstvädret, trivdes fint och knopparna växte alltmer och till slut fick den ta plats bland mina "pellisar" och nu lagom i adventstid blommar den åter, helt makalöst vackert. Det lönar sig med lite pysslande av krukor hit och dit! Belöning och utdelning! På fortsättningen av vintern kommer den att få stå i samma rum till våren och ny procedur kan upprepas, förhoppningsvis med en ny yvig blomning.






Nu blir det brasa, glögg och lite adventsmys tillsammans med min lilla skatt, kanske lite pyssel får ta form under kvällen, vem vet vad det blir!?

Ha en riktigt skön helg!